Monday, August 29, 2011

Vem är jag?

Just nu känner jag mig som en fågel. Jag förbereder mina vingar för att flyga över  havet och över skogar och fält till något annat land långt borta. Jag älskar värme, jag älskar att gå barfota och bada i havet. Varje höst är jag förvånad och sorgsen att sommaren har tagit slut och att allt levande snart ska dö.

När jag var liten då var Lenin min bästa vän, om honom sjöng vi på dagis och på skolan. Jag var på dagis en hel vecka i rad, mina föräldrar var unga och studerade i en annan stad.  När jag gick i andra klassen var jag säker att snart kommer kriget och vi alla ska dö. Varje dag var jag beredd för en atombomb som kommer och förstör allting i min lilla värld. Vi hade överlevnadsövningar varje vecka i vår skolprogram, men jag trodde inte att en enkel tygmask som min mamma hade sytt kan rädda mig när jag satt på huk under mitt skolbord med alla andra i klassen. 

Jag tyckte inte om att gå till skolan. Jag var inte tvungen heller, jag fick lov att stanna hemma om jag jobbade på vår gård. Vi bodde då i en liten by vid havet mitt i skogarna. Det var nästan inga andra barn i byn bara jag och min bror och min lilla syster, förstås.  Mest var jag ensam, läste böcker och vandrade i skogen eller jobbade. Det var väldigt mycket arbete hela tiden. 

Jag var alltid den bästa i gruppen även då när jag studerade vid universitet. Jag gick till lektioner mycket sällan och hade svårt att hitta min plats i gruppen för jag tyckte om att lära mig. Det var inte vanligt och jag hade det svårt med andra elever och lika svårt hade jag med nästan alla lärare.

Tänka, läsa och skriva var mina favoritaktiviteter och då fick jag slippa jobba i gården också. Jag skrev mycket poesi, men jag visste inuti att jag bara kastar bort min tid och är en lat människa som inte vill ta ansvar och röra på mig. Jag trodde att det är något fel på mig. Jag kände mycket skam och ensamhet.

Mina föräldrar ville att jag ska bli en jurist som min mamma, en person med ett nyttigt yrke och pengar. Istället blir jag en tonårig rebell som skrev om kärlek och mina andra överflödande känslor och flyttade hemifrån när jag var 16 för att befria mig från gården med mina krävande, kalla och alltid grälande föräldrar.

Jag hamnade i det vanliga småstadslivet med ingen större mening i det. Alla bara drack och slog, jag såg människor med vapen och rinnande  blod nästan varje vecka. Jag drack dagligen och hatade våld. Det var mycket att vara rädd för igen. Jag hade en kniv i väskan alltid när jag gick ut och lärde mig karate. Jag skrev poesi och högläste till mina vänner när vi alla var fulla och ingen förstod vad var fel på mig.

Jag trodde inte på någonting för allting var en stor lögn. Jag visste nu att Lenin var en mördare, den rätta Estniska flaggan var blåsvartvit (inte röd) och jag visste att alla vuxna hade bara ljugit genom alla dessa år. Jag började märka att det finns många som har ingenting eller kanske de bara överlever. Livet var svårt nästan för alla, jag visste ingen som hade det bra då.

Hela mitt liv har faktiskt varit som i en lång film om ensamhet och våld. Det har varit så dramatiskt ibland att även jag själv har hamnat på iakttagarens plats. Nästan som om min kropp har varit ensam utan mig i den.

Präglats av mitt liv i det estniska samhället har jag blivit aktiv inom att förändra det jag tror behövs att förändras. Mina största intressen är utbildnings- och socialsystemet och kampen för människa rättigheter. Jag vill att alla barn, kvinnor och människor med special behov ska ha det bra i Estland, lika bra som i andra platser i Europa. I dag skriver jag dagligen om politik, sociala frågor, lärarlönen, miljöfrågor och mycket annat.  Jag bloggar och publicerar i olika dagstidningar och tidskrifter. Stor del av mina artiklar är en kritik mot regeringen och mainstream media vill ibland inte publicera allt vad jag skriver. Därför har jag alla mina fullständiga artiklar på mina olika bloggar och det finns många som läser dem.

Dator har varit mitt dagligt verktyg från 1995. Jag kommer inte ens ihåg när jag skickade mitt första e-brev, men idag skriver jag ibland 50 eller även mera brev i en dag. Jag har vänner i alla världsdelar, vi kommunicerar via facebook och skype. Genom att resa och använda internets möjligheter känner jag mig inte ensam längre. Jag har hittat vägen till människor som delar mina åsikter och inspirerar mig.

I många år skrev jag nästan inga dikter. Efter jag flyttade till Sverige har jag börjat att skriva poesi väldigt ofta och tänker även att publicera min första diktsamling i år. Jag har haft tid att fundera över mina erfarenheter och reflektera vilken betydelse det har för mig. Genom den tankeresan har jag hittat vägen tillbaka till min kropp och känner mig glad och tacksam nu för det liv jag har.    

Wednesday, August 24, 2011

Svensk matkultur - Fransk ostpaj

I dag tänkte jag att skriva lite om svensk matkultur och dela en enkel recept.

Först om bakgrunden: Jag kommer ifrån en helekologisk gård i Estland. När jag var liten, då vi odlade nästan allting själva och även hade kor, grisar, köttkor (?) och höns. Jag var den första generationer som växte upp med traktor, jag kommer ihåg hur vi fick den... och den fina hästen vi hade innan... Det var inget prat om mat, maten måste lagas varje tag av kvinnor och ätas för att orka. Vi hade nästan tio arbetare rund bordet varje dag, varje dag var det något med kött. Maten var inget att klaga eller välja eller fundera över... man måste vara glad och tacksam för att man har något att äta! Många köade för mjölk och korv och andra vardagliga saker i städer och byar. De hade inga egna odlingar och det var så svart att få mat från affärer.

Men Estland utvecklade sig och livet blev lättare. Jag flyttade till stan och började studera. Jag hade inga pengar alls, kokade bara gröt... men då blev det bättre och bättre även för mig... jag hade bra jobb och kunde äta ute nästan dagligen. Jag åt på restauranger därför att jag tyckte inte om att laga mat.  Jag hade ju lagat mat dag efter dag som en plikt när jag var tonåring.

När jag flyttade till Sverige upptäckte jag att många svenskarna är vegetarianer eller veganer eller fruktarianer (äter bara frukt) eller äter bara laktosfri mat osv. Visst hade jag hört om att det finns vissa få som inte kan äta allt, som har allergier eller special dieter... men jag visste ingen sådan person själv.  Jag fick veta att människor här är väldigt medvetna om hälsosamt och ohälsosamt. Maten är viktig och alla måste ägnar mycket energi, pengar och tid åt den. Maten ska kastas när man inte orkar eller vill mer, när det blir över efter lunchen eller frukost eller när som helst...  

Snabbt lärde mig att det kan vara väldigt komplicerad att bjuda på en fin kväll med god mat till mina grannar och mina vänner, därför att alla har så väldigt höga krav på vad ska eller får inte ätas... och jag har inget större intresse på det hela... jag älskar inte att pyssla i köket, jag bryr mig lite om vad är det för mat i dag eller att allting ska vara super hälsosamt... jag tror att maten är bara en liten del av mitt liv och kan inte ta för stort utrymme för då har jag inte tid att göra andra viktigare saker...

Varför ville jag skriva om allt det där? Därför att jag har hittat ett enkelt franskt recept som svenskarna gillar och jag vill dela med alla som är intresserade... det kan lagas snabbt och smakar gott. Du kan ha grönsaker eller vad som helst i den, då behöver man inte att gå till affären för att köpa massa extra grejer.
FRANSK OSTPAJ
Ingredienser
3 dl vetemjöl (eller 1,5 dl vetemjöl och 1,5dl graham, det finns vissa som tycker mer om det)
150 g kallt smör
2-3 msk iskallt vatten
 
Fyllning:
3 dl vispgrädde (mjölk om du inte har det eller kanske matgrädde?)
3 äggulor
2 msk vetemjöl
200 g emmentalerost (tar vilket ost som helst!)
1 tsk salt
svartpeppar
1 krm riven muskot (om du har, vanligt vis man har det nånstans i skåpet om man verkligen letar!)
2 msk konjak eller madeira (kan skippa)
pajform med löstagbar botten

Gör så här

1. Kör vetemjöl och smör till en grynig massa i matberedare. Tillsätt vattnet och kör tills degen precis formats till en boll. Du som inte har matberedare hackar snabbt ihop degen på ett skärbräde. Kavla ut degen ganska tunt och klä en form med löstagbar botten och ca 25 cm diameter. Nagga degbottnen och ställ formen i kylskåpet i 15–20 minuter.
2. Sätt ugnen på 200°. Vispa grädden till fyllningen till lätt skum. Finhacka osten 20 sekunder på hög hastighet i matberedare eller tärna den smått. Tillsätt äggulor och mjöl och kör ett par tag på momentläget eller vispa till en jämn smet. Tillsätt grädden och blanda med ett par varv på låg hastighet. Krydda med salt, svartpeppar och muskot samt eventuellt madeira eller konjak.
3. Förgrädda pajskalet 10 minuter. Häll i fyllningen och grädda ytterligare 20–25 minuter tills fyllningen pöst upp och fått fin färg.

Från http://www.recept.nu kan du hitta fler recept på svenska. Smaklig måltid!

Sunday, August 21, 2011

Rootsi keele hääldus

Avastasin,et paljusid minu blogi külastavaid inimesi huvitab rootsi keele hääldus. "Rootsi keele hääldus" on kõige enam googeldatud eesti keelne otsing, mis minu blogisse inimesi siiani toonud on...

Otsustasin seekord siis kirjutadagi siia jälle eesti keeles, et jagada mõningaid nõuandeid algajatele õppijatele,kuidas rootsi keele hääldust kõige kergemini ja huvitavamalt õppida saab.

Minu arvates on väga hea viis häälduse harjutamiseks laulmine. Selleks võib näiteks kasutada youtube tuhandeid videosid. Eriti head on videod, millele on ka sõnad alla kirjutatud. (otsing: med text - koos tekstiga)

Panen siia ka kohe mõned näited:

1) Klassikaline lastelaul "Björnen sover" (karu magab). Seda oskavad kõik rootslased ja laul on laste hulgas tõepoolest väga armastatud.


2) Cornelis Vreeswijk - Somliga Går Med Trasiga Skor
Cornelis Vreeswijk oli Rootsis väga armastatud laulja, kes on tänaseks surnud, aga tema laulud elavad...
 
3) Sofia Karlsson - Vaggvisa (unelaul)


4) Esbjörn Hazelius - Malåberg - En afton i gamla stan(õhtu vanalinnas) kahjuks ilma sõnadeta, aga kui veebist otsida, siis kindlasti leiab. Hazelius on hetkel väga populaarne nagu ka Sofia Karlsson.

Kui laulmine ei  sobi, siis on hea kuulata näiteks raamatuid, mis on loetud CD-le (ljudböcker), neid saab tellida veebist nt Adlibrise lehelt, aga soovitaksin kohe sama teose tellida raamatuna, sest siis on hea kuulata ja lugeda korraga. Nii kinnistub ka kirjapilt ja saate kaks kärbest ühe hoobiga! Praktikas tähendab see ju tohutut aja kokkuhoidu!

Lihtne lugemine on näiteks:

Sven Nordqvistilt, see on ka eesti keeles ilmselt olemas ja teeb algajale tõlkimise eriti lihtsaks.

2) Mamma Mu firar jul (Emme Muu peab jõule) Julia ja Tomas Wieslander

(CD-bok) (bok - raamat)
Mõlemad on Rootsis väga armastatud ja loetud lasteraamatud, mis ilmuvad sarjadena.  
Lisaks lasteraamatutele võib lugeda lihtsamaks kirjutatud raamatuid, Rootsis on puuetega inimeste ja sisserännanute jaoks eraldi ajaleht, raadio ja terveid raamatuidki kirjutatakse lihtsalt loetavaks ümber.

Selleks on loodud eraldi keskus Centrum För Lättläst, mis tegeleb selle mahuka ettevõtmisega. http://www.lattlast.se/

Lehelt võib leida uudised: http://www.8sidor.se/, mis on ühtlasi loetud peale, nii et neid saab kuulata ja lugeda samaaegselt. Vajuta lihtsalt kõrva märgi peale üleval paremal. See on väga hea võimalus harjutada kuulamist ja ka näiteks kirjutamist, kui kirjutad ise kuulamise järele ja hiljem kontrollid teksti.

Samast keskusest saab tellida ja lihtsustatud tekstiga raamatuid sh ka koos cd või mp3-na. http://www.lattlast.se/ll-forlaget/

Raamatud on jaotatud mh raskusastme järgi ja neid on võimalik sellelt lehelt nö proovlugeda, et olla kindel, millisel tasemel keeleoskust mingi konkreetne raamat eeldab.

Mina ise olen lugenud mitmeid keskuses lihtsustatud raamatuid ja ka nende uudiseid lugenud ja kuulanud, minule oli sellest igatahes palju abi ja julgen kindlasti soovitada. Rootsis saab neid raamatuid laenutada pea igast raamatukogust.

Keskuse leht on tõlgitud ka mõningatesse võõrkeeltesse, nt inglise, saksa, prantsuse. http://www.lattlast.se/start/english - siin on inglise keelne link.

Lihtsustatud rootsi raadio uudiseid saab kuulata siit: http://sverigesradio.se/sida/default.aspx?programid=493
Uudise sisu on ka tekstina kokkuvõtlikult samas olemas.

Jõudu ja jaksu, kui on küsimus ja lisaideid, siis andke teada!   

ps vaata ka varasemat postitust Huvitavaid linke rootsi keele õppimiseks  ja Euroopa leheküljed keeleõppimiseks ja kord olen kommenteerinud lihtsalt loetavaid raamatuid ja teinud sellest oma valiku. 

Saturday, August 20, 2011

känns som att börja från början igen

Jag var bortrest i två månader och kom tillbaka till Sverige nu på onsdagen (i dag är det lördag). Sommaren var fin i alla länder jag besökte. Det var väldigt givande att resa, lära känna nya människor, vara fri och nyfiken och göra allt vad man bara hittar på.

Jag har varit djupt intresserade av Frankrike och franska de senaste tiderna. Det lättaste vägen till nya språk går genom att vara med andra som kan språket, blanda sig in i olika sammanhang (möter, fester, små mataffärer i byar, tågstationer osv) och lyssna, lyssna, lyssna...(Jag gjorde en ordcheck just ny och det verkar vara så att jag har inga stavfel på ord jag har skrivit så länge, roligt!)

Här är jag i Syd-Frankrike i en liten by (Villeseque des Corberier) nära den Spanska gränsen. Fotograf: Filiz Telek från Turkey.

Jag var i Frankrike en hel vecka för att bland annat lyssna mig in i språket. Jag läste mycket, jag skrev mycket, jag spelade in fransktalande, jag samlade tidningar, böcker allting med franska ord på och jag lyssnade hela tiden.

Väldigt intressant var att tjuvlyssna på alla som kom till affären varje morgon för att köpa nybakad bröd. Det var som en riktig nybörjarkurs på franska varje morgon.

"Hej!" "Hur mår du?" "Allt är fint!" "God dag! God dag!" " Jag skulle vilja ha tre baguette och lite sinka, tack!" "Är det bra?" "Ja, det räcker!" "Vad kostar det?" "Varsågod trettio euros, tack!" "Ha en bra dag!" "Hej, hej!" osv.

Jag rekommenderar tjuvlyssnandet till alla språkintresserade människor. Det lönar sig säkert!
     
I början av sommaren var jag också i Finland. Det var någonting helt annat för jag förstår Finska nästan lika väl som Estniska. Jag tog båten från Stockholm till Åbo. Det var första gången jag var i Åbo (kulturhuvudstad i EU i år som Tallinn också), jag tyckte mycket om staden. Den var liten och fin med sjö och floden (the river på engelska, jag är aldrig säker på detta ordet, kanske därför att vi inte har några i Järna, det finns bara två ån)...

I Finland känner jag mig nästan som i Estland vart jag ursprungligen kommer ifrån. Allting tilltalar mig, alla lokalnamn på skyltarna vid vägarna, allting man pratar om kan jag följa utan extra ansträngning. Men jag har det svårt att själva säga någonting därför att mitt språk är bara passivt. Jag har lärt mig genom teve och läsandet och inte genom aktivt kommunikation mellan mig och andra människor. Det är som en special sorts språklig handikapp jag har.

Så i Finland var det viktigast att börja prata, att våga säga, att våga prova på ... Jag uppträde i en konferens om kompetens management (? på svenska? ledarskap?) och det gjorde jag på engelska förstås... men annars försökte jag hela tiden att öva min finska... det var roligt och lite nedlåtande (? embarrassing på engelska ?) därför att det tar så mycket mer tid att säga någonting, människor som lyssnar måste verkligen ha tålamod.

Den största delen av min sommar tillbringade jag i Estland hemma på landet hos min mamma och i andra ställen. Altja vart jag kommer ifrån är en liten by vid Östersjön i Lahemaa naturpark. Den är en av de mest besökta byarna i Estland, turister kommer från hela världen... Historiker tror att byn har ursprungligen varit en svensk by. Många har svenska efternamn även i dag. Min mormors namn innan hon gifte sig var Nakström till exempel.. Min familj har även en fin och populär turistgård där som kallas Toomarahva gård. Mest kommer tyskarna men i år var det även från Japan och Frankrike och Australien. Svenskarna hittar inte dit, bara de som har flytt från Estland på 40-talet och kommer nu som sommargäster tillbaka till deras gamla hus och gårdar. Jag undrar ibland varför vill svenskar inte uppleva Estland... kanske är vi för nära... kanske är vi fortfarande inte på kartor som svenskar använder...

Att vara tillbaka i mitt hem i Sverige känns skönt men med språket  har jag svårigheter... jag måste tänka efter innan jag hittar de rätta ord... det tar mer tid igen. I början när jag kom hem till Järna ville jag även gärna prata engelska med mina vänner...

I dag är det fjärde dagen i Sverige och att snacka svenska med grannarna känns bättre och bättre varje gång. Hoppas att jag snart är lika flytande som jag var två månader tillbaka och kanske har jag även kommit så långt att jag vill börja skriva på svenska dagligen.

På den här sidan http://rootsikeeled.blogspot.com har jag haft ganska många läsare. Tack att du följer mina steg på väg mot bättre språkkunskap! Alla kommentarer är hjärtligt välkomna! Alla förslag och idéer för att förbättra mitt svenska är även mer välkomna!

Lycka till oss alla som är intresserade av att lära sig nya språk och gott nytt skolår!