Selma Lagerlöf fyller 155 år

I dag är Selma Lagerlöfs födelsedag. Jag fick hennes samlade verk från en granne. Ny sitter alla fina böcker med guldkant i min bokhylla och väntar... medan jag läser Nina Björks "Under det rosa täcket" (1996). Men idag ska jag skriva om Selma ändå för hon var en underbar och stark kvinna mycket före sin tid.



Selma Lagerlöf var den första kvinnan som fick Nobel literaturpriset 1909 och senare blev även valt till Svensk Akademi 1914. Hon var mycket omtyckt och kännt person i hela världen, samtidigt hade hon inte rätt att få rösta i riksdagsval. Hon som alla andra kvinnor i Sverige fick den rätten året 1921.

Jag har läst hennes brevväxling med Valborg Olander (”En riktig författarhustru” 2006) och många av hennes böcker på estniska och på svenska. Vissa har lättlästa versioner på svenska som jag kan rekommendera för nybörjare.

Det finns även en TV serie som heter "Selma" som berättar om hennes liv. Literatur Magazinet har gjort en kortfattat porträtt av henne.  

Grattis till födelsedagen, Selma!

Fogelstadskursen. Feminist timetravel II

I morse sprang jag genom Katrineholm med min lunch i en påse i handen för att hinna till bussen som tog oss, moderna fogelstadskvinnor, tillbaka i tiden. "I made it!" Jag var i tid och fick vara med en gång till.

Den  andra tagen med invandrarkvinnor och deras två lärare på fogelstadskursen (klicka om du vill läsa om den första dagen först), började lite som dagen innan - vi pratade om det vad vi redan hade talat om igår. Det är ju bra att upprepa nya ord (som demokrati, rikstagen, kommun, val, talarstol osv) och komma ihåg dem. Ibland. Ibland kan det blir rätt boring...

För mig var det mest intressanta de mer aktiva delar av dagen. Först fick vi chansen att spela teater. Det finns ju alltid sådana situation där man hamnar i en makthål. Som hjälpmedel till det ha kvinnor fått lära sig vissa härskartekniker för att börja synas och höras. Det övade vi på i smågrupper när vi gjorde den drama övningen.



Alla korta och improviserade avsnitt spelades upp framför hela gruppen. Det handlade mycket om familjeliv, makt- och religion related frågor i familjer etc. Därefter diskuterade vi varje scen alletillsamans. Det var svårt att stoppa prata, prata en i taget och lyssna in i varandras tankar...

Då hade vi lunch och tog en kort promenad i skogen. Efter det kom fem kvinnliga kommunpolitiker från Katrineholm på besök. Riktiga politiker!

Hur känns det att vara kvinna och politiker? Hur har dem kunnat påverka beslut som tas? Vilka som är i makt i Katrineholm idag? Hur mycket pengar de har för att bestämma över? Det finns mycket att tala om.


     
Jag frågade varför har de inte kunnat bevara Fogelstadsgruppens minnet i Katrineholm. Vissa hade kanske inte ens tänkt på det... Det kom inget svar... politiker är ju känt för att bli smidiga och gå undan alla kritiska frågor. Det hade dessa politikkvinnorna från Katrineholm iallafall lärt sig :).

Efter kursen kom jag tillbaka till biblioteket och nu jobbar jag här vidare med alla dessa underbara böcker från fogelstadstiden. En guldgruva! Jag lärde känna en bibliotekarie här som kom och hälsade på. Hon hade en estniskt bakgrund, hennes föräldrar var flyktningar från Estland som kom hit under andra världskriget. Bibliotekarien nämde bland annat att jag är den första som sitter här och jobbar med dessa böcker. Den hyllan har varit här på Katrineholms Biblioteket bara ett par år och är kanske lite bortglömd det också. Jag hoppas att det kommer att bli annorluna i framtiden.  



Imorgon är min sista tag här i Katrineholm. Jag ska vidare till Estland för att träffa kvinnor där ...

Fogelstadskolan lever vidare i Katrineholm! Dag 1

Några veckor sedan hittade jag en dokumentär av Fogelstadskvinnor. Det var fem kvinnor som startade en kvinnogrupp, Elisabeth Tamm som den första initiativtagaren. Tillsammans med Elin Wägner, Ada Nilsson, Honorine Hermelin och Kerstin Hesselgern grundade Elisabeth Tamm en folkshögskola för kvinnor i 1922 i Julita nära Katrineholm för att kvinnor ska utbildas till medborgare (år 1921 fick svenska kvinnor rösträtt).



I söndags åkte jag till Katrineholm och letade efter den gamla minnen av kvinnokamp och tidigt utbildning till medborgarskap. Först måste jag säga, att det var inte lätt att hitta vägen till Fogelstad. På sätt och vis har den gamla minnen blivit bortglömt särskilt när man tänker på Katrineholms kommun som tycker att Fogelstad ska inte stå i deras turistkartor när man åker in till Katrineholm som turist. Det var inte på Google maps, det var inte på Eniro... För en kort stund kändes det nästan som om vi var i början av nittonhundratalet igen. Jag hade hört att den kvinnogården finns någonstans nära Julita kloster, och vi började att åkte ditåt, bara så där... Och vi kom fram till ett gammalt hus och framför huset sat två kvinnor som log vänligt. Kvinnor, som håller minnet levande, trots att det inte finns någon annan i Sverige och inte i Katrineholm heller som tycker att minnen av dessa modiga pionärkvinnorna ska leva vidare.



De två kvinnor som jag träffade är medlemmar i en förening som kallas Kulturföreningen Fogelstad. I föreningens medlemskap ingår att man får komma och öppna en utställning. Utställningen är öppet varje helg från mitten av juni till slutet av augusti. Kvinnorna i Katrineholm kämpar vidare för att bevara minnen av de pionärkvinnorna som har ett stort betydelse för kvinnorörelse i hela världen. Den skolan som startades då var unik och är unik även idag.

Jag fick höra om utställningen, men även mycket mera om kvinnornas liv i Katrineholm. Jag fick inbjudan till deras medborgarkurs för invandrarkvinnor som precis hade påbörjat. Det var Warja Ensjö som bjöd in mig, för att jag skulle kunna uppleva den fogelstadandan i en kvinnokurs om demokrati och medborgarskap. Tack, Warja!

I medlemblad (maj 2013 no 63) beskriver Ebba Johannesson den första kursen för invandrarkvinnor som hölls i 2009:

Varje dag hade sitt tema och under de två veckor som kursen pågick fick deltagarna t. ex. fundera kring frågeställningar hur ett land blir ett land, de fick berätta sin egen livshistoria, de fick inblick i det svenska skolsystemet och i Sveriges lagar, de studerade begreppet demokrati, fokuserade miljöfrågor och freds- och konflikthantering. Näst sista dagen var integration i fokus och deltagarna fick själva formulera vad som behövs för att integration ska vara möjligt.

Det vara mycket prat, dans, skrat och gråt, men även drama och motion i skogen. Man kan läsa mera i kulturföreningens småskrift för år 2012 som heter "Fogelstads medborgarutbilning i ny form" skriven av Ing-Mari Frössevi.

I morse vaknade jag klockan fem, tog tåget till Katrineholm, och hela tagen var jag med i den nya fogelstadskursen. Jag är ju själv en invandrarkvinna i Sverige. Det blir knappt fyra år jag har bosatt mig här och om man räknar ut mina resor då blir det förstås betydligt mindre:)...

Teman var demokrati. Vilka övningar, vilka lärare, och vilka kvinnor från hela globen som var med! Vi fick lära oss alla partier som har kommit in i riksdagen, vi kollade hur många kvinnor det finns (40% av alla är kvinnor, det är sämre än förra valet, då var det 47%), vi diskuterade vänster och höger frågan (som är en ganska suddigt fråga idag, tycker jag). Då fick vi möjlighet att öva våra röster med vissa övningar och tala i en talarstol. Det är altså inte en lätt övning! Jag har fått tala inför 400 människor, har blivit intervjuad av radio och av teve, jag har haft föreläsningar i tre olika språk, men framför dessa kvinnor kännde jag hur min röst började darra. Fogelstadskvinnorna visste hur man kan lär sig att tala offentligt, och alla i fogelstadskursen fick vara med om det.



I morgon ska jag tillbaka till fogelstadsskolan, men just nu sitter jag på Katrineholms biblioteket. Här finns den samlingen som skolan hade då vid Fogelstad. Jag skulle kunna stanna här för en vecka till för att gå genom allt vad som finns. Det är en väldigt spännande urval!



     
Läs också Fogelstadskursen. Feminist timetravel II 

Klassisk svensk litteratur: Agnes von Krusenstjerna (1894-1940)

SVT visar Maj Zetterlings film om en av de mest omdiskutterad författare i svensk litteratur - Agnes von Krusenstjerna som heter "Armorosa". Filmen visas fritt på SVT play bara några dagar till.

Agnes von Krusenstjerna (1894-1940) och hennes man,
kritikern David Sprengel, i hemmet på Karlavägen år 1939

Om filmen skriver man på SVTs hemsida:

Historien om den omdebatterade författarinnan Agnes von Krusenstjerna under perioden 1913-30, och hennes äktenskap med den fjorton år äldre författaren David Sprengel, som fick stor betydelse för hennes författarskap. Till en början var Agnes von Krusenstjerna en till det yttre anpasslig överklassflicka och adelsdam. Hon debuterade med oskyldiga flickböcker och utvecklades till seriös och självförbrännande romanförfattarinna. Manus och regi: Mai Zetterling. I rollerna: Stina Ekblad, Erland Josephson, Philip Zandén, Peter Schildt, Olof Thunberg, m.fl."

Jag hade aldrig hört talas om henne innan jag såg filmen. Direkt därefter hittade jag några böcker av henne som är tillgängliga på nätet på textalk.se hemsidan: http://www.textalk.se/losningar-for-synskadade/klassisk-svensk-litteratur/ bland många andra fina klassiker.

Det var under 1990-talet som vi fick idén att scanna in svensk klassiskt litteratur och göra dessa böcker tillgängliga för synskadade läsare. Projektet drevs i samarbete med Talboks- och punktskriftsbiblioteket och Göteborgs Univeristet, som använde textmaterialet i språkforskning. Dessa texter vill vi gärna göra tillgängiga även för dig, så här erbjuder här 53 svenska klassiska romaner för fri nedladdning.    

Men även för alla andra är det ju ett fantastiskt bra möjlighet för att kika in i alla dessa kända böcker i Sverige. Jag rekommenderar att kolla på den hemsidan!

Agnes von Krusenstjerna had en spännade liv som är värd att veta om. Hennes kamp var likadan som Fogelstadgruppens kvinnliga aktivister som parallelt med Agnes kämpade för eget frihet.

På bilden ser man Konstellationen.De fem grundarna av Kvinnliga Medborgarskolan vid Fogelstad. Stående från vänster: Elisabeth Tamm, Ada Nilsson, Honorine Hermelin, Elin Wägner.  Sittande i en vit korgstol: Kerstin Hesselgren. (Den är en reproduktion: KvinnSam, Göteborgs universitetsbibliotek.) 

Elisabeth Tamm var den som startade gruppen 1922 efter rösträtten hade blivit verklighet för kvinnor i Sverige i 1921. Hon tänkte att ny behövs det kvinnor som kan tala för sig själv och förstå politiken, därför startades det en skola för medborgarskap och senare även en tidskrift för kvinnor med namnet TIDEVARVET som finns tillgängligt på KVINNSAM hemsidan. Under trettio år utbildades ca två tusen kvinnor till aktivit deltagande av politiska debatt och offentlighet. Det finns en bra dokumentär med väl utforskade källor om detta, som man kan kolla på youtube "Politik och passion i Fogestad".

  

Filmen är gjort av Ulrika Knutson som skrev också en bok "Kvinnor på gränsen till genombrott om fogelstadkvinnorna" som kom ut 2007, den har jag inte läst än så länge.

Karin Boye i rörelse

Från en stygg flicka

Jag hoppas du inte alls har det bra.

Jag hoppas du ligger vaken som jag

och känner dig lustigt glad och rörd

och yr och ängslig och mycket störd.

Och rätt som det är, så får du brått

att lägga dig rätt för att sova gott.

Jag hoppas det dröjer en liten stund...

Jag hoppas du inte får en blund!

ur Härdarna (1927)

Karin Boye (1900 - 1941) var en svensk kvinna med mycket intressant liv, även om det var kort. Paulina Helgeson skriver om henne:

Det finns bilder som biter sig fast, som genom sin bedrägliga tydlighet får extra stark lyskraft och ställer andra i skuggan. Bilden av Karin Boye, med stora mörka ögon riktade mot ett fjärran, är en av dem. Den passar, lika bedrägligt, ihop med bilden som skrevs fram av Margit Abenius i Drabbad av renhet, biografin över Karin Boye från 1950, som med fast hand vill bända bort Boye från vardagen och placera henne i upphöjdhet och avskildhet. En själ med två fjärrseende ögon, utan kroppens alla brister och begär; så var länge den rådande bilden både av personen och, tack vare de många biografiska läsningarna, av författarskapet. I själva verket, trots Karin Boyes komplexa förhållande till döden, så är det samlade författarskapet ett där livshängivelsen återfinns i en mängd olika variationer, och i prosan är konflikten mellan levande död och äkta liv ett av de centrala motiven.

En dag ska jag ta tid och läsa hennes biografi. Jag tror att det kommer att bli en värdeful läsning, för hon hade samband med Fogestadsgruppen, olika tidskrifter osv. Hon var mycket intresserad av psykoanalys och skrev även om det.   

Lyssna hur Lena Nyman singer Karin Boyes mest kända dikten som heter "Ja, visst gör det ont när knoppar brister" SVT 1978

I rörelse

Den mätta dagen, den är aldrig störst.

Den bästa dagen är en dag av törst.

Nog finns det mål och mening i vår färd - 

men det är vägen, som är mödan värd.

Det bästa målet är en nattlång rast,

där elden tänds och brödet bryts i hast.

På ställen, där man sover blott en gång,

blir sömnen trygg och drömmen full av sång.

Bryt upp, bryt upp! Den nya dagen gryr.

Oändligt är vårt stora äventyr.

År 1959 har Radioteatern spelat in Karin Boyes novel "Kallocain" som en radioteaterpjäs. 

Den karriärlystne forskaren Leo Kall har uppfunnit Kallocain, ett sanningsserum som kan avslöja en människas innersta tankar och drömmar. Nu kan alla dömas och alla kan ange alla. Men Leo Kall börjar tvivla på det diktatoriska samhälle han så länge arbetat för.

Dramatisering: Olof Fahlén.

Med: Gunnar Björnstrand - Leo Kall, Annika Tretow - Linda, Erland Josephson - Rissen, Sven-Erik Gamble - Nummer 135, Gösta Prüzelius - Polischefen, Henrik Schildt - Domaren. Försökspersonerna: Doris Svedlund, Barbro Hiort af Ornäs och Birger Malmsten.  

Regi: Willy Peters. (källa: http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/160539?programid=4453)

Estniska flyktingar i Sverige

Det var den hösten då vi skrev 1944 och kriget firade sitt femårs jubileum med att ha lagt stora delar av Europa i ruiner, som små farkoster i nattmörker började söka sig tvärs över Östersjön i riktning mot svenska kusten. Och ju längre västerut östfronten sköt, desto fler blev båtarna. Sveriges kustbevakning hade fått sig ålagt ett nytt arbete - att ta hand om flyktningströmmen.
Båtarna de kom med var för det mesta små, öppna fiskebåtar, oftast tungt lastade och många gånger även i dåligt skick. Somliga farkoster hade varit så ranka att de aldrig nådde andra stranden... Somliga andra kom nästan fram, för att sedan sjunka med allt och alla så gott som framför ögonen på det svenska räddningsmanskapet.
Med det flesta hade tur med sig, för det flesta kom fram.

Vi var 240 människor ombord på den fiskeskuta, som en septembermåndag hade nått fram till skärgården i svenska farvatten, någonstans vid södra Norrlands kust.
Trötta och apatiska, tätt packade som sillar satt vi ankrade och väntade på lotsen. Nu hade vi kriget och flykten bakom oss, ovissheten framför oss, och uppifrån välsignades vi med ett ihärdigt duggregn från en mörkgrå himmel. I gengäld hade vinden mojnat. Det var tyst, grått och stilla.
Då och då blickade vi mot stranden, men där syntes ingenting. Några fiskmåsar hade tagit oss under uppsikt, det var allt...
Efter en dryg timma lösgjorde sig äntligen en liten prick från den mörka strandstrimman. Pricken levde, blev större, kom närmare och närmare, tills någon av oss, som haft en teaterkikare att spana med, uttalade de förlösande orden: LOTSEN KOMMER!!!
Människor som inte sovit på tre dygn började prata igen. Var det Sverige vi hade framför oss? Vi hade åkt så länge... Tänk, om det var Danmark...

Under tiden hade båten kommit så nära, att man kunde se att det var tre människor ombord, man kunde till och med skönja en flagga i aktern, men vad hade den för färg? Sekunderna gick och ingen sa nå´nting. Man hörde bara hur båtens dunk kom närmare, blev starkare, för att till slut rå på det egna hjärtedunket innanför bröstkorgen.
Medan vi alla stirrat på båten, hade himmelen ändrat utseende. Molnen hade börjat röra på sig, och plötsligt tittade solen fram. I samma veva ropade mannen med kikaren: DET ÄR SVERIGES FLAGGA båten har i aktern!!! Det gula lyste till i solen som guld!!!
Sedan gick allting så fort. Ett, tu, tre avverkade lotsbåten det sista hundradet metrar, gjorde en väldig gir och lade sedan till vid vår babordsida. Propellern i aktern vispade upp vatten till skum och den blå-gula flaggan flaxade och for... En av de tre i båten visade sig vara en kvinna. Det var hon som vinkade till oss och ropade: VÄLKOMNA TILL SVERIGE, VÄLKOMNA!!! Sedan tog hon en jättelik påse från aktern och såg till att den halades ombord. - Till barnen! hojtade hon, für die Kinder!... Obst für die Kinder... Och hon fortsatte att le och vinka i den guppande båten, lång och blond och svensk, tills mannen, som inte var lots, startade motorn för återfärden. Fort försvann de från vår åsyn. Det var den blå-gula flaggan som syntes längst.
Nu var lotsen ombord och det kändes som om Gud Fader själv hade hållit i rodret. All ängslan var borta.
Under främre masten, på kanten av den halvöppna lastluckan, satt en ung flicka och grät. Med högra handen hade hon fattat om sitt lilla guldkors som hon bar med en tunn kedja runt halsen och med den vänstra försökte hon dölja ansiktet och tårarna hon grät. Djupt framåtböjd satt hon och höll ett stilla och ordlöst TeDeum. Det var ett tack för livet, för friden och friheten, för de första vackra orden på det nya landets främmande språk och för den blå-gula flaggan som var vida känd som trygghetens och barmhärtighetens symbol.
Att det var just så hon tänkte och kände, vet jag alldeles säkert, för den flickan var jag...

Ur "Est!Est!Est!"(1980) av Silvia Airik-Priuhka

Även i dag lever flesta av de flyktingarna som kom 1944 och deras barn och barnbarn i Sverige. Deras historier stannar kvar i estniska folkets minne och berättelser, även om dom kallas "utlandsester" i Estland och betraktas ofta nästan som utlänningar. Under sovietockupationstiden har ester i Sverige utvecklat en egen liten kultur med eget estnisk språk, literatur, musik och även skola.

Lyssna på Sverige Radios radiodokumentär av en journalist med estnisk bakgrund, Dodo Parikas. Han pratar med Mai Raud-Pähn (92) och Enn Illiste (84) om ester i Sverige.

En författare som introducerar Estnisk historia i världen: Sofi Oksanen

SVT har visat en dokumentär av Sofi Oksanen som har blivit prisbelönad författare med hennes böcker om Estnisk historia. Det var jätte intressant, jag verkligen rekommenderar (27 dagar kvar)! SVT skriver:

Hon slog igenom med romanen Utrensningen och är nu aktuell med boken När duvorna försvann. Tidigare i år vann hon Svenska Akademiens nordiska pris. Utöver romanförfattare och dramatiker är Oksanen även en aktiv samhällsdebattör som kommenterar aktuella händelser i såval kolumner som i tv-program.

SVT2 visar filmen imorgon onsdag den 5 juni kl 23.25.

Lyssna August Strindbergs spel på radioteater

Lördag, det regnar. Vad ska man då? Varför inte lyssna klassiker på radioteater och öva svenska? I dag lyssnar jag Strindbergs "Brott och brott" på radioteater.

August Strindberg 1849-1912

Brott och brott (1899) utspelar sig i parisiska konstnärsmiljöer. Huvudperson är författaren Maurice, som efter en succéartad premiär glömmer bort sin hustru och sitt lilla barn och förälskar sig i skulptrisen Henriette, som är målaren Adolphes älskarinna. I vägen för Maurices och Henriettes lycka står emellertid barnet, som de önskar livet ur. Deras vilja blir bönhörd och frågan uppstår genast vem som mördade henne. Maurice och Henriette känner sig skyldiga och plågar varandra med förebråelser. Polisen misstänker Maurice och häktar honom. Hans pjäs, nyss en stor succé, dras in och han hotas av ekonomisk ruin. Men när Maurice erkänner sin moraliska skuld till Abbén ordnar sig allting snabbt till det bästa. Det visar sig att barnet dog av naturliga orsaker. Pjäsen tas upp igen och Maurice återvänder till sin trogna hustru.

Brott och brott handlar om hur tänkta brott bestraffas liksom verkliga.


(källan: http://www.strindbergsmuseet.se/verken2.html)

Om betyg

Jag tycker inte alls om tester, betygsättning och nationella prov. Jag presterar aldrig så bra som jag skulle kunna om jag inte hade stressen. Jag är rädd för att göra misstag, alltid. Att skriva här och göra alla mina nybörjarfel, är som ett oerhört stort steg för mig. Men jag vet att ingen kommer att ge mig ett betyg nu. Jag är fri och kan bestämme själv om jag vill ta utmaningen. Det är inte så enkelt för skolbarn. De är tvungna att ta alla möjliga test och få betyg som kränker dem. Hur känns det att få stempel på huvudet varje dag: DU ÄR DUM! DU ÄR MEDIOCRE! DU ÄR INTE TILLRÄCKLIG!

Eleven fick tillbaka sitt prov. Eleven läste snabbt, vek ihop sitt papper till ingenting, stoppade det i fickan. Huvudet nedsänkt en stund.
— Anne-Marie Körling (@Korlingsord) May 30, 2013

Jag är glad att jag inte behöver att gå till skolan längre. Jag tvingar inte mitt barn att ta sig till skolan om hon inte vill det. Hon går ändå och ibland går hon inte. Då vet jag att något stämmer inte i skolan. Lärare ringer och vill veta hur går det med min dotter. Efter det vill hon gå tillbaka igen, för hon vet då att läraren bryr sig om henne. Mitt barn får nästan inga betyg i skolan, därför har vi kommit till Sverige. Hon är så väldigt rädd om att göra fel, det började redan i första klassen.  Här får hon växa som en människa utan att få veta att hon är inte tillräckligt bra, utan att vara rädd varje dag. Istället har hon fått veta att det handlar om hur hon själv vill  ha det, hur hon själv känner det. Ändå är det oerhört svårt att vara, ändå är det svårt att växa och bli en vuxen.

Jag tror inte att det behövs betyg i skolan. Vi, lärande människor, vill bara veta hur man kan lära sig. Vi vill inte höra att vi inte är tillräckliga. Genom betyg lär man sig något som aldrig ska att läras, nämligen att vi inte är okey eller att vi måste bli något annat än vad vi är.

Linda Bradleys undersökning "Language learning and technology – Student activities in web-based environments"

 Vid Göteborg Universitetet undersöks språklärandet genom wikis och bloggar. Linda Bradleys har gjort fyra studier och undersökt hur webbaserade värktyg stödjer studenters språk utveckling.    

Resultatet visar att användning av wikisidor och bloggar ger möjlighet för omedelbar återkoppling, vilket är ett viktigt stöd i skrivprocessen. Webbaserad teknik gör också att studenterna kan producera saker i större omfattning och med större variation, och dessutom i samarbete med andra. Detta gör att de kan arbeta med språk på många sätt, både sett till form och innehåll. 

Källa http://sprakteknologi.se/nyheter/webbaserad-teknik-foeraendrar-foerutsaettningarna-foer-spraklaerande

Jag visste det länge sedan, men nu finns det bevis. Det är bra. Tack! Livet ska vidare...


#slowtwitter och #artofeducation om utbildningsfrågor i världen @tammevelin

Vi behöver flera språklärare!

I morse läste jag först på twitter att ingen vill bli spårklärare, då läste jag det igen på SVT hemsidan under titeln "Osäker arbetsmarknad avskräcker språklärare".

Bara två personer sökte i första hand någon av lärarutbildningarna där franska är ett av ämnena inför höstterminen 2013. Motsvarande siffra för tyska är fyra personer, för spanska fem. 

Helena von Schantz, språklärare och ordförande i Språklärarnas Riksförbund, "avrådar studenter att bli språklärare" för det blir mindre och mindre elever.

Det är inte ett klokt val att bli lärare i språk. Ämnena har låg status bland både elever och föräldrar, och eleverna hoppar av. Många lärare sätts också inför väldigt märkliga undervisningssituationer. Det förekommer att man får undervisa flera språk i samma klass eller att man får undervisa flera årskurser i samma grupp. Möjligheten att göra ett bra jobb som språklärare är dålig. 

Jag har en dotter som går i åttan och jag har faktiskt undrat hur de tänker i skolan om språkundervisningen. Hon har Estniska som modersmål och svenska som hon har lärt under de fyra år vi har bott här is Sverige (hennes svenska är bra, har fått en C) och hon pratar lika bra engelska (har fått en A). Men det finns inga andra språk hon har lärt sig under dessa år. Det var franska för två år men undervisningen var ingen bra eller hon själv var lat och lärde nästan inget. Jag tror att man behöver flera språk, ju flera språk man har desto bättre. Jag tänker att hitta henne en praktikplats i Frankrike inför nästa sommaren, i Frankrike är man tvungen att börja prata det finns ingen val.

På SVTs hemsida skriver de att det är lite bättre med lärarstudentkanditer på gymnasienivå än på högstadiet. Vilket är ju bra.

Om språkintresserade studenter inte lockas av högstadiet som arbetsmarknad ser det något ljusare ut på gymnasiet. 31 personer vill bli lärare i franska, 61 i spanska och 13 i tyska i första hand. Men det är långt ifrån tillräckligt för att täcka behovet.

Idag finns det faktiskt många som undervisar i språkämner som inte har behörighet, dem är inte utbildade som språklärare. Andelen av lärare utan utbildning är överraskande stor.

Behörigheten bland dagens språklärare är låg, särskilt bland gymnasielärarna där bara mellan 23 och 26 procent av de lärare som har en pedagogisk högskoleexamen och undervisar i språk är behöriga i sitt ämne. På högstadiet är det mellan 22 och 45 procent (se SVT Pejls visualisering av behörighet per ämne här).

Helena von Schanz som är själv språklärare berättar att

Vi har en väldigt låg andel behöriga lärare i språk. Men man ser inga tecken på oro hos kommuner eller hos huvudmän, utan man bara fortsätter att anställa obehöriga språklärare.

Man undrar faktist hur de människorna tänker. Helena som själv ser att det behövs mer lärare rådar andra att inte utbilda sig som språklärare. Det låter konstigt och bekymrande. Kanske har det göra med lärarelönen som var inte nämnd i SVTs artikkel. Många lärare är besvikna och vill se deras löner höjda en tredjedel, det är 10 000 kronor.


Min twitter account är @tammevelin. Jag twittrar i alla möjliga språk också på svenska ibland.  

Bloggarvärlden

Idag har jag börjat med en ny blogg som ska vara en plats for skrivarvärkyg och grammatik och allt möjligt som ska läras om man vill skriva. Jag ska blogga på engelska där och länka till alla mina olika bloggar i olika platser och på olika språk. Namnet på bloggen är helt enkelt "How to write in English?". Jag tror att det finns massvis med männsikor som vill lära detta i världen. Vi alla behöver att skriva på engelska allt mer. Jag behöver att lära mig. Välkommen att delta i processen! Man kan alltid bli bättre.

Samtidigt ska jag fortsätta att skriva på svenska för jag vill förbättra alla mina språk på en gång även om det känns galet. Att lära nio språk samtidigt, är kanske inte så vanligt, eller hur? Trots det, tror jag, att alla människor har den förmågan att prata flera språk om dom bara börjar att ha förtroende i sig själva. För att skriva bra, måste man hela tiden hålla på, det räcker inte om man skriver några rad i veckan på facebook eller skickar några smsar via telefon. Det är ett ständigt arbete som ska göras dagligen.

Mellan 17 och 21 maj var jag i Berlin. Jag deltog i en kurs om intuitivpedagogik med Pär Ahlbom, Merete Lövlie och några andra. Kursen var väldigt inspirerande, jag träffade mycket folk från olika länder och målade mer än 140 "madeinberlin" bilder med vattenfärg och kritor. Det blir en utställning snart om allt ska gå bra.  

Samtidigt har jag varit med i några online kurser (coursera.com) om hur man skriver på engelska. Det har varit en bra erfarenhet, jag har lärt mig massor. Man kan läsa mina artiklar på engelska på en blogg som jag har skapat längesen, men nu har det blivit lite populär. Bloggen heter "Discussions with an AppleTree".

Lömska likheter på nordiska språk

Jag har börjat vid sidan av svenskan lära mig lite norska också. Det behöver jag faktiskt för jag åker ibland och föreläser i Oslo till master studenter. Själva föreläsningar är på engelska, förstås, men jag talar gärna nordiska om jag kan med några mina studenter som är från Norden. Därför har jag också startat en blogg som heter norrakeeled.blosgpot.com. Namnet "norrakeeled" betyder norska språk i plural på estniska. Estniska är mitt modersmål. Vanligen skriver jag där på engelska för jag kan inte norska än så länge, även om jag har kommit kanska långt (tycker jag iallafall:). Jag kan redan läsa vetenskapliga texter på norska och det är jag jätte glad för. 

Norska och svenska är väldigt nära. För mig är talspråket mycket svårare att förstå än skriftspråket. Nu har jag blivit ganska vana med hur de pratar och det har blivit mycket bättre än det var i början. Som alltid i släktspråk finns det vissa ord som låter likandant men faktist har olika betydelse. Det har jag lärt mig på finnska och estniska. Nu  har hittat en bra lista av sådana ord som man kan blanda ihop om man inte vet mellan norska och svenska. Det ska jag lära mig! 

Spalt 1 – det norska ordet
Spalt 2 – översatt till svenska
Spalt 3 – det svenska ord man lätt förväxlar med
Spalt 4 – översatt till norska

Norska adgang	Svenska tillträde	Svenska åtgång	Norska forbruk
anledning	tillfälle	anledning	grunn, årsak
ansette	anställa	ansätta	gå løs på
artig	rolig, kul	artig	beleven, høflig
avis	dagstidning	avi	følgebrev
banne	svära	banna	skjenne på
barnehage	daghem, dagis	barnhage	leikegrind
bedrift	företag, affär	bedrift	bragd
begrunne	motivera	begrunda	overveie, vurdere
beskjeden	anspråkslös, blyg	beskedlig	snill; ettergiven
bevege	röra	beveka	bløtgjøre, formå
bløt (myk)	mjuk	blöt	bløt (våt)
by	stad	by	grend, landsby
disk	disk (i affär)	disk	oppvask
dryg	långvarig	dryg	overlegen, hoven
dyne	täcke, bolster	dyna	(stol)pute
dyrke opp	uppodla	dyrka upp	dirke opp
einskild	enstaka, för sig	enskild	privat
enkelt	enstaka, enskild	enkel	ukomplisert
eventyr	saga	äventyr	risikabel gjerning
evne	förmåga	ämne	emne, stoff
fag	ämne, fackområde	fack	lite rom i helle e.l. yrke
fly	flygplan	fly	flykte
fløte	grädde	flöte	flytekork, dupp
forlate	lämna	förlåta	tilgi
formann	ordförande	förman	arbeidsformann
formue	förmögenhet	förmåga	evne
formål	avsikt, syfte	föremål	gjenstand, ting
forretning	affär, butik	förrättning	arbeid, tjeneste
forstyrre	störe	förstöra	ødelegge
forsynt	belåten, försedd	försynt	blyg, beskjeden, taktfull
frakk	ytterrock	frack	kjole-og-hvitt
framifrå	utmärkt	framifrån	forfra
fremdeles	fortfarande	framdeles	heretter
glass	glas	glass	is (krem)
glatt	slät, hal, lätt	glatt	en av glad
grend	litet samhälle, by	gränd	smut, veit, lita gate
hage	trädgård	hage	uthage, gressgang
hyggelig	trevlig, mysig	hygglig	bra, ganske bra
igjen	kvar	igen	på ny, atter
især	i synnerhet	isär	i stykker, fra hverandre
karakter	vitsord, betyg	karaktär	egenskap
kasse	trälåda, kartong	kasse	bærepose, (plast)pose
kjole	klänning	kjol	skjørt
korn	säd, spannmål	korn	bygg(korn)
kry	stolt	kry	kvikk, frisk
kunstig	konslad, konstgjord	konstig	rar, merkverdig
kår	levnadsvillkor	kår	korps, sammenslutning
lage	tillaga, tillverka	laga	reparere
le	skratta	le	smile
lidelse	lidande	lidelse	lidenskap
lov	lag	lov	fri, få lov, være nödt till
mangel	brist	mangel	klesrulle
mangle	sakna(s), fattas	mangla	rulle klær
mening	betydelse	mening	setning
måle	mäta	måla	male
nødig	ogärna	nödig	nødvendig, trengende
nødig	ogärna	nödig	nødvendig, trengende
okse	tjur	oxe	gjeldokse
pusse	putsa, borsta	pussa	kysse
pussig	märkvärdg, konstig	pussig	feit, dvask
pølse	korv	pölsa	lungemos
rar	konstig, underlig	rar	vennlig,søt, uvanlig
redning	räddning	redning	jevning
retning	riktning	retning	pirring
rolig	lugn	rolig	morsom
samfunn	samhälle	samfund	forening, menighet
sans	sinne	sans	besindighet
selskap	bolag, bjudning	sällskap	gruppe (mennesker)
sinne	ilska	sinne	sans
skikkelig	anständig, rejäl	skicklig	dyktig
skjebne	öde	skepnad	skikkelse
skjønne	förstå	skönja	øyne, skilne
skuffe	göra besviken, skotta	skuffa	skubbe, puffe
smile	småle	smila	le falskt, innsmigre seg
spotte	bespotta, håna, häda	spotta	spytte
spøke	skämta	spöka	det spøker i huset
stad (nyn.)	ställe, plats	stad	by
stadig	ständig, alltjämt	stadig	stabil, stødig
stygg	ful	stygg	ulydig, ond
stødig	stabil, stadig	stöddig	grovbygd, tøff
svær	stor, diger	svår	vanskelig
såpe	tvål	såpa	grønnsåpe
tavle	svart tavla	tavla	maleri, utsikt, tabbe
tilbud	anbud, erbjudande	tillbud	nesten-ulykke
tilfelle	(sjukdoms)fall	tillfälle	anledning
tiltak	initiativ, åtgärd	tilltag	påfunn
trekk	drag	träck	skitt, ekskrementer
true	hota	truga	nøde
tull	strunt(prat), skoj	tull	toll
uhyre	vidunder, odjur, jätte	ohyra	utøy
undertiden	då och då, tidvis	under tiden	imens
utsette	uppskjuta	utsätta	fastsette
vanskelig	svår	vansklig	risikabel, usikker
vedta	besluta	vidta	foreta, forsette
”icke så verst”	”inte så illa”, ”ganska bra”	”inte så värst”	ikke (noe) særlig
vesla	lillan	vessla	røyskatt
vurdere	bedöma	värdera	taksere, sette pris på
værelse	rum	varelse	vesen

  

Källa: http://sverige-norge.se/nyheter/lumske-likheter-lomska-likheter/ 

Originalkällan är faktist borta redan.