Saturday, June 7, 2014

Vad betyder "klyschor"?

Klyscha är ett språkligt uttryck som har använts så mycket att det slitits ut och endast används av slentrian eller vana. Ordets synonym är kliché.

"Klyschig vill ingen vara. Men utan  slitna uttryck klarar vi oss inte." skriver Gunnel Bergström i Språktidningen 2009. Det är ett värdeful läsning om man vill förstå hur klichér uppstår i olika språk. I sin artikel skriver hon att även idiomatiska uttryck är klyschiga.

Ett exempel Gunnel Bergström lyfter fram är:

Låtsas att det regnar   



eller



Helge Gullberg skriver:

Vissa ord har till följd av alltför flitigt bruk blivit mer eller mindre nötta. Till dessa hör några ofta använda substantiv, t.ex. sak, människa, hav, service; adjektiv, t.ex. stor, liten, mycken; pronomen, t.ex. man, en (hel) del; verb, t.ex. finnas, ligga, stå, sätta, säga, ske, klara (av), ordna, stoppa (upp), åka (trängt ut andra uttryck för 'färdas') och hjälpverben ha, vara, bli, göra.

Sådana ords betydelse har blivit så urvattnade och obestämd, att de icke längre säger oss något. De bör därför om möjligt ersättas med mera precisa, uttrycksfulla ord. Några exempel:


Han diskuterar här saker, som han inte har någon insikt i (skriv: frågor eller förhållanden).
Händelsen gjorde ett stort intryck på alla (skriv: djupt, starkt, mäktigt eller avgörande).
Efter mycket sökande (skriv: ivrigt).
En hel del familjer blevo utan bostäder (skriv: Åtskilliga eller Många).
En kväll var det kappsegling på Bredskär. Efter kappseglingen var det fyrverkeri (skriv: anordnades kappsegling . . . Efter denna avbrändes ett fyrverkeri).
Trafiken stoppades upp (skriv: hejdades).
En bil kommer åkande (skriv: körande).
I slutet av 800-talet fanns i det frankiska klostret Corvey munken Ansgar (skriv: levde).
Utskottets ledamöter sade, att motionen skulle avstyrkas (skriv: yrkade avslag på motionen).

Man bör undvika slitna fraser som "skogens röda guld" om lingonen, "den röda hanen" om elden, "gå av stapeln", "alla tiders", och "på vår jord", som är alldeles onödigt.

Likaså skall man undvika obestämda tidsuttryck såsom förr, då, nu, sedan, efter detta och ersätta dem med mera bestämda.

 

No comments:

Post a Comment